|
Utredningar
Enligt min erfarenhet från kommunal verksamhet, dvs. inom förskola/skola, så utförs psykologutredningar ofta allt för lättvindigt. Det kan vara en lärare som har ett problem med en elev som av en eller annan orsak inte tar till sig undervisningen på ett optimalt sätt. Läraren önskar då en utredning med eventuell diagnos med förhoppningen att ett antal, ur lärarens perspektiv, positiva saker nu kan ske.
Möjligheten kan öppnas för eleven att få en annan kursplan eller tillhöra en annan studiegrupp, vilket innebär att problemet för läraren med att eleven inte tar till sig undervisningen försvinner. Om eleven ändå blir kvar i klassen så innebär det i alla fall att det inte längre är lärarens fel att eleven inte har tagit till sig undervisningen, eleven har ju ett funktionshinder. Dessutom kan en diagnos innebära resursförstärkning till klassen i form av exempelvis en extra assistent.
Utifrån dess förhoppningar använder sig läraren av den maktposition i förhållande till elevens föräldrar, som denne besitter, till att övertyga dem om behovet av en utredning.
För det första utför jag endast utredningar om behovet av en psykologutredning genuint finns hos eleven eller dennes familj, inte för att de har blivit övertygade av någon annan om behovet. Det kan vara de anledningar som beskrevs ovan, det kan också vara så att en eventuell diagnos innebär en lättnad för eleven som får ett namn på den känsla av avvikande som denne burit med sig under en längre tid. Det kan finnas ytterligare legitima skäl för att utföra en psykologutredning, men gemensamt för dem är att familjen och eleven ser en potentiell vinst med utredningen för sig själva, inte för att hjälpa en lärare vars jobb det är att bemöta alla elever utifrån deras egna behov. Detta för att det även finns risk för negativa konsekvenser av utredningar och diagnoser, främst i form av stigmatisering*.
För det andra så utför jag inga utredningar utan att det finns en tydlig frågeställning. Denna behöver dock inte vara formulerad vid en första kontakt med mig, utan den kan formuleras efterhand. Jag påbörjar dock inga testningar förrän det finns en frågeställning. Detta för att jag dels ska kunna använda testmaterialet på ett optimalt sätt och dels för att jag ska kunna ge familjen en realistisk bild av vad de kan vänta sig.
Mot bakgrund av detta är du välkommen att kontakta mig för mer information.
 
|
|
Förklaring
* Stämplingsteorin är en sociologisk teori om avvikande beteende.
Teorin går ut på att avvikelse inte är en egenskap hos en individ eller grupp, utan uppstår i samspel mellan avvikare och ickeavvikare. Avvikande beteende är sådant beteende som definieras och etiketteras som avvikande av omgivningen.
Stämpling kan beskrivas som ett förlopp med upprepade negativa reaktioner från andra människor, som sammantaget får effekten att individens självbild omformas så att den blir mer negativ än vad den tidigare varit. En person med negativ självbild har fått lära sig att det finns en låg grad av överensstämmelse mellan självet och samhällets ideal om hur man bör vara.
Alla människor gör vid något tillfälle avvikande handlingar. Särskilt barn, som inte känner till alla normer och regler. Den typen av avvikelse benämns som primär avvikelse. Beroende på hur omgivningen reagerar på dessa handlingar kan avvikelsen komma att bli en del av personens självbild eller inte. I de flesta fall förblir avvikelsens betydelse marginell, och "normaliseras". Om så inte sker och personen blir stigmatiserad och etiketterad som avvikare av omgivningen och självbilden påverkas. När avvikelsen blivit en del av självbilden blir detta en sekundär avvikelse och det avvikande beteendet fortsätter och intensifieras.
|